© 2012 Christer. All rights reserved.

Always, no sometimes, think it’s me

Vi har sett honom där ända sen vi kom till New York. Han sitter på en plastback på trottoaren och säljer sin poesi. Fem dollar för hans diktsamling som han kopierat upp i häften. Men han säljer också dikter som han skriver direkt om man vill. Så jag ber honom skriva en dikt till Carina.

Han berättar att han heter Donald Green och att han sålt sin poesi på gatan i över tio år av och till nu. Vi pratar om Sverige och de svenskar han känner till – Ingmar Bergman och Greta Garbo – och hur några få personer kan ge en bild av ett helt land. Han berättar om sitt liv, jag om mitt och han förklarar hur han ser på livet i New York. Donald är vältalig och det är intressant att höra honom berätta.

Det blir ett långt samtal där på trottoaren. Men efter en halvtimma är den klar. Dikten till Carina blev till slut sju sidor lång.

Always, no sometimes, think it's me. Foto: Christer Hedberg | christerhedberg.se

Always, no sometimes, think it's me. Foto: Christer Hedberg | christerhedberg.se

Always, no sometimes, think it's me. Foto: Christer Hedberg | christerhedberg.se